Att börja äta mat
Att börja äta annan mat än bröstmjölk är första steget till att bli självständig. Det dröjer inte länge innan hon blir vuxen och flyttar hemifrån - eller, så kändes det i alla fall första gången Ronja fick äta ärtpurré. Nu har det snart gått en månad sedan dess och jag har hunnit lugna mig lite ;)
Jag har fått jättebra tips på BVC, av mins föräldrar och svärföräldrar och självklart har jag läst på en hel del själv. Här delar jag med mig av min sammanställning.
Om man ökar mängden mat för fort så hänger inte magen med på omställningen. Det kan man märka på att barnet kräks (eller kräks mer än vanligt), att barnet blir gnälligt och verkar ha ont i magen eller att barnet blir förstoppat och inte bajsar. Om det händer får man vänta ett tag innan man ökar mängden mat ytterligare, eller vid behov minskar ett steg.
Vid försoppning kan man också prova att ge till exempel päron eller katrinplommon som är naturligt lösande.
Man kan egentligen inte öka mängden för långsamt eftersom bröstmjölk ger tillräckligt med näring fram till 6 månaders ålder. Men om barnet vill ha mer mat kan det finnas utrymme att öka snabbare, bara man håller koll på att magen hänger med. Det är inte ovanligt att barn vill ha mer än de klarar av.
En sak som kan hända i den här åldern - och som har hänt oss - är att barnet börjar amma på natten igen efter att ha slutat med det. Det kan bero på att barnet inte längre blir tillräckligt mätt på bröstmjölk för att hålla sig mätt hela natten. (Det får alltså fortfarande tillräckligt med näring, men håller sig bara inte mätt hela natten.) Det kan också vara en anledning att öka mängden mat snabbare och då särskillt mängden mat som barnet får på kvällen.
Vi har köpt babygröt till Ronja som hon fick testa för allra första gången i kväll. Gröt och välling är bra att ge på kvällen just för att de är så mättande och barnen står sig längre på det än på bröstmjölk. Ronja tyckte det var väldigt gott, men kräktes efteråt trots att hon bara fick typ en halv tesked. Även med gröt och välling behöver man öka mängderna långsamt över lägre tid.
I börja är det viktigt att välja rätt tidpunkt att ge mat. Det vill säga när barnet inte är för trött, inte precis har ammat och inte heller är för hungrigt. Precis som med allt annat nytt går det lättare om barnet är på gott humör. Det passar ofta att "byta ut" början av ett amningstillfälle mot mat och sedna fylla på med bröstmjölk efteråt för att komplettera "måltiden".
Jag försöker också få Ronja att äta när jag äter. Dels för att vi ska få en måltid ihop och dels för att hon ska se att jag äter och kanske bli lite inspirerad. Men det är lättare sagt än gjort för om hon inte sover så har hon precis ammat, är för trött eller något annat som gör att det inte passar just då.
Vissa barn ill bara äta om de får äta själva. Det blir förståss kladdigt, men å andra sidan måste de ju lära sig äta själva ändå förr eller senare och det är nog alltid en lika kladdig process.
För barn mellan 6 månader och 1 år är det (vad gäller fettmängden) lagom att ta en liten portion av din egen mat och tillsätta en tesked rapsolja.
Enklaste sättet att se till att barnet får i sig tillräckligt med järn är att dagligen ge järnberikad välling eller gröt (i stort sett all färdigköpt välling och gröt är järnberikad).
D-vitamin får man gratis på BVC och ger 5 droppar per dag från 1 veckas ålder till 2 års ålder.
Det barn verkligen inte ska äta är mat som kan innehålla bakterier. Tyvärr finns bakterier som kan göra barn sjuka ibland i livsmedel där man inte alls tänker på det, eftersom dessa bakterier inte gör vuxna sjuka. Några viktiga saker att undvika är:
- honung
- otvättade bär/grönsaker
- opastöriserad mjölk/ost
- gravade/lufttorkade/kallrökta köttprodukter
Gluten är ju väldigt omdiskuterat, men de senaste rörnen är att man minskar risken för att utveckla glutenintollerans om man introducerar gluten i små mängder, ofta (minst 3 gånger i veckan) och i god tid innan man slutar amma (minst 1-2 månader).
Barnakuten
Jag tycker fortfarande att det är lika roligt varje gång Ronja smakar på något nytt. Hur ska hon reagera? Vad ska hon tycka om detta? Som tur är gillar hon nästan allt :) Det här är också början på en ny fas då Jimmy kommer att kunna vara med lite mer - och jag kanske kommer att kunna vara hemifrån längre stunder.
Jag har fått jättebra tips på BVC, av mins föräldrar och svärföräldrar och självklart har jag läst på en hel del själv. Här delar jag med mig av min sammanställning.
När är det dags?
Vi lät Ronja börja strax innan 4 månaders ålder. Då fick hon en liten sked ärtpurré blandad med bröstmjölk att äta. Redan innan dess har hon fått smaka på saker, men inte äta dem. Hon har till exempel fått slicka/suga på gurksivor, äppleklyftor och melonbitar.
I Sverige rekomenderar man att börja med små smakpov mellan 4 och 6 månaders ålder. Anledningen till att inte börja tidigare än 4 månader är att man sett att barn som börjar smaka på mat tidigare i regel också slutar amma tidigare - vilket visat sig öka risken för vissa sjukdomar. Det verkar alltså inte finnas något negativt i sig med att börja äta små mängder mat tidigt om man inte låter det konkurera med amningen. I många andra länder är tidigaste rekomenderade ålder i stället 3 månader.
Anledningen till att inte börja senare än 6 månader är att det kring den åldern börjar krävas mer än bröstmjölk för att tillgodose barnets näringsbehov.
En annan anledning att börja just mellan 4 och 6 månader är at det verkar finnas ett "fönster" i denna tidsperiod då barnen är mottagliga för nya smaker och konsistenser. Det tar i regel längre tid för barn att vänja sig vid det nya om man börjar tidigare eller senare än så.
Det första Ronja fick att äta var ärtor som jag hade kokat, mixat, pressat genom en sil och blandat med bröstmjölk. Att blanda ut maten med just bröstmjölk var ett tips vi fick för att göra övergången lite lättare då barnet känner igen smaken lite. Men eftersom nya smaker inte verkar vara något problem för Ronja har jag i stället blandat ut maten med vanligt vatten för att få rätt konsistens.
Förutom purré av ärtor, majs och morot har Ronja fått smaka på lite av varje från våra tallrikar. Så länge det är rätt konsistens kan barn som sagt äta det mesta. Det finns heller ingen vits med att prova en sak i taget, vilket tidigare rekomenderades.
En annan anledning att börja just mellan 4 och 6 månader är at det verkar finnas ett "fönster" i denna tidsperiod då barnen är mottagliga för nya smaker och konsistenser. Det tar i regel längre tid för barn att vänja sig vid det nya om man börjar tidigare eller senare än så.
Vad ska man börja med?
Det finns vissa saker som barn under ett år inte ska äta. Bortsätt från det kan man kan börja med i princip vad man vill, så länge det har lämplig konsistens. Lättast för barnet att hantera är slätt och halvrinnigt (lösare än potatismos, fastare än soppa).Det första Ronja fick att äta var ärtor som jag hade kokat, mixat, pressat genom en sil och blandat med bröstmjölk. Att blanda ut maten med just bröstmjölk var ett tips vi fick för att göra övergången lite lättare då barnet känner igen smaken lite. Men eftersom nya smaker inte verkar vara något problem för Ronja har jag i stället blandat ut maten med vanligt vatten för att få rätt konsistens.
Förutom purré av ärtor, majs och morot har Ronja fått smaka på lite av varje från våra tallrikar. Så länge det är rätt konsistens kan barn som sagt äta det mesta. Det finns heller ingen vits med att prova en sak i taget, vilket tidigare rekomenderades.
Hur snabbt ska man öka?
Ronja började som sagt för snart en månad sedan med en liten liten sked ärtpurré och är nu uppe i ungefär en matsked mat per dag, uppdelat på "frukost", "lunch" och "middag". Vissa dagar vill hon inte äta så mycket och vissa dagar hade hon velat ha mer, men det blir sakta men säkert större mängder.Om man ökar mängden mat för fort så hänger inte magen med på omställningen. Det kan man märka på att barnet kräks (eller kräks mer än vanligt), att barnet blir gnälligt och verkar ha ont i magen eller att barnet blir förstoppat och inte bajsar. Om det händer får man vänta ett tag innan man ökar mängden mat ytterligare, eller vid behov minskar ett steg.
Vid försoppning kan man också prova att ge till exempel päron eller katrinplommon som är naturligt lösande.
Man kan egentligen inte öka mängden för långsamt eftersom bröstmjölk ger tillräckligt med näring fram till 6 månaders ålder. Men om barnet vill ha mer mat kan det finnas utrymme att öka snabbare, bara man håller koll på att magen hänger med. Det är inte ovanligt att barn vill ha mer än de klarar av.
En sak som kan hända i den här åldern - och som har hänt oss - är att barnet börjar amma på natten igen efter att ha slutat med det. Det kan bero på att barnet inte längre blir tillräckligt mätt på bröstmjölk för att hålla sig mätt hela natten. (Det får alltså fortfarande tillräckligt med näring, men håller sig bara inte mätt hela natten.) Det kan också vara en anledning att öka mängden mat snabbare och då särskillt mängden mat som barnet får på kvällen.
Vi har köpt babygröt till Ronja som hon fick testa för allra första gången i kväll. Gröt och välling är bra att ge på kvällen just för att de är så mättande och barnen står sig längre på det än på bröstmjölk. Ronja tyckte det var väldigt gott, men kräktes efteråt trots att hon bara fick typ en halv tesked. Även med gröt och välling behöver man öka mängderna långsamt över lägre tid.
Hur får man barnet intreserat?
För oss har detta inte varit något problem eftersom Ronja oftast tycker om att smaka på nya saker och är intresserad av maten vi äter. Men jag är noga med att inte göra det till något krav att Ronja ska äta. Ibland vill hon inte och då är det helt ok. Hon får ju trots allt det hon behöver från bröstmjölken.I börja är det viktigt att välja rätt tidpunkt att ge mat. Det vill säga när barnet inte är för trött, inte precis har ammat och inte heller är för hungrigt. Precis som med allt annat nytt går det lättare om barnet är på gott humör. Det passar ofta att "byta ut" början av ett amningstillfälle mot mat och sedna fylla på med bröstmjölk efteråt för att komplettera "måltiden".
Jag försöker också få Ronja att äta när jag äter. Dels för att vi ska få en måltid ihop och dels för att hon ska se att jag äter och kanske bli lite inspirerad. Men det är lättare sagt än gjort för om hon inte sover så har hon precis ammat, är för trött eller något annat som gör att det inte passar just då.
Vissa barn ill bara äta om de får äta själva. Det blir förståss kladdigt, men å andra sidan måste de ju lära sig äta själva ändå förr eller senare och det är nog alltid en lika kladdig process.
Vad behöver barn äta?
Barn behöver i princip samma näringsämnen som vuxna, med tre undantag: de behöver mer fett, mer järn och mer D-vitamin. Barn behöver dessutom äta oftare än vuxna eftersom de inte orkar äta lika mycket mat åt gången.För barn mellan 6 månader och 1 år är det (vad gäller fettmängden) lagom att ta en liten portion av din egen mat och tillsätta en tesked rapsolja.
Enklaste sättet att se till att barnet får i sig tillräckligt med järn är att dagligen ge järnberikad välling eller gröt (i stort sett all färdigköpt välling och gröt är järnberikad).
D-vitamin får man gratis på BVC och ger 5 droppar per dag från 1 veckas ålder till 2 års ålder.
Vad ska barn inte äta?
Det finns en hel del rekomendationer från livsmedelsverket om vad man inte ska ge. Många av dem handlar om saker man inte ska ge stora mängder av. Man ska till exempel inte ge stora mängder salt, socker eller nitrat (finns i spenat, grönkål, rödbetor korv med mera). Inte heller proukter gjorda på ris eller skadad/grön/oskalad potatis.Det barn verkligen inte ska äta är mat som kan innehålla bakterier. Tyvärr finns bakterier som kan göra barn sjuka ibland i livsmedel där man inte alls tänker på det, eftersom dessa bakterier inte gör vuxna sjuka. Några viktiga saker att undvika är:
- honung
- otvättade bär/grönsaker
- opastöriserad mjölk/ost
- gravade/lufttorkade/kallrökta köttprodukter
Allergi och överkänslighet
Om någon i familjen har en kraftig allergi eller överkänslighet är det bäst att prata med sin BVC-sköterska om hur man ska göra med introduktionen av det livsmedlet. Annars finns det inga livsmedel som man bör undvika ur allergisynpunkt. Om man är orolig är ett tips att ge sådana livsmedel som ofta orsakar allergi (jordnötter, ägg) på morgonen. På så sätt har man hela dagen på sig att märka om något skulle hända och behöver inte oroa sig för att något ska hända på natten utan att man märker det.Gluten är ju väldigt omdiskuterat, men de senaste rörnen är att man minskar risken för att utveckla glutenintollerans om man introducerar gluten i små mängder, ofta (minst 3 gånger i veckan) och i god tid innan man slutar amma (minst 1-2 månader).
Länktips
LivsmedelsverketBarnakuten
Jag tycker fortfarande att det är lika roligt varje gång Ronja smakar på något nytt. Hur ska hon reagera? Vad ska hon tycka om detta? Som tur är gillar hon nästan allt :) Det här är också början på en ny fas då Jimmy kommer att kunna vara med lite mer - och jag kanske kommer att kunna vara hemifrån längre stunder.
Kommentarer
Skicka en kommentar