Mammigheter

Innan jag fick barn hade jag en föreställnig om att man skulle kunna mäta vissa milstolpar från exakta dagar. Det har visat sig helt fel. Ronja började inte gå från en dag till en annan. Hon gick nästan under flera veckors tid och till slut kunde man börja räkna det som att hon faktiskt kunde gå, utan att någon dramatisk förändring egentligen skedde någon gång. Det har varit likadant med orden. Hon har ju hållt på med härmljud ganska länge. Och hon har kunnat säga saker som liknar ord litegrann i vissa lägen, men inte så att det går att upprepa direkt. Men nu har det alltså hänt. Ronja har några enstaka ord som hon faktiskt använder så pass ofta, konsekvent och begripligt att man kan räkna med det. Extra skönt då för bara en dryg månad sedan på BVC-kontrollen fick höra att hon pratade för lite. Om jag hade haft en tendens att oroa mig så hade jag blivit orolig, men precis som jag trodde så kom det av sig själv. Ronjas ord (19 månader) Brum brum: Det som sägs absolut of

Idag är det precis ett år sedan Ronja fick sin första tand :D *Så stor hon har blivit!* I ett år har det varit kamp, brottning, gråt och skrik VAR ENDA KVÄLL på grund av tandborstning. Jag har försökt med allt: - Borsta jätteförsiktigt - Borsta snabbt - Sjunga - Skoja och busa - Titta på film - Leka med tandborsten - Låta henne borsta tänderna på mig - Låta henne leka med en annan tandborste under tiden - Låta henne leka med vad som helst under tiden - "Dockteater" med olika leksaker - Olika tandborstar - Olika tandkrämer - Olika platser - Olika ställningar Jag försöker en eller två strategier, som misslyckas, och det slutar alltid med fasthållning och tandborstning under protest och gråt. Jag vet att det är viktigt med tandborstning. Men jag orkar inte göra detta två gånger om dagen. Så vi kör tandbortstning på kvällen och så får det vara bra med det. Om jag inte trodde att det var för hennes bästa skulle jag så klart inte göra det, men det känns ändå he

Idag är det första advent och jag är så glad över att trots det regngråa vädret ha fått en helg med julstämning. Vi har hunnit klämma in både julavslutning med scoutledarna kring öppen eld, julfrukost med risgrynsgröt och skinkmackor hos svärföräldrarna och lunch med adventsfika och ljuspromenad hos mina föräldrar. Ronja har fått sova över både hos farmor och farfar och hos mormor och morfar, vilket innebär dubbelt med kärlek och uppmärksamhet. Jag tycker alltid om den här tiden när man får börja planera och förbereda för julen. I år har vi dessutom lite extra speciella planer att se fram emot. Men Ronja är för liten för att se fram emot julafton. Hon är till och med för liten för att förstå konceptet julkalender. Vi är i och för sig bara två luckor in, så hon hinner kanske lära sig, men än så länge har hon blivit så arg för att hon inte fått fortsätta öppna så att hon inte ens vill titta på det som var i luckan... För att skapa julstämning för en ettåring tror jag att man ska fok