Rytm och rutin
När jag precis hade blivit mamma fick jag ofta höra "det blir lättare snart, ni kommer in i en rytm". Jag förstod inte vad de menade. När jag pratar med andra föräldrar i föräldragruppen eller på öppna förskolan säger många "det är så mycket lättare nu när vi hittat rutiner". Jag förstår inte vad de menar heller. Ronja sover för det mesta hela nätterna, och det är jag jätetacksam för, men förutom det tycker jag inte att det är mycket som är sig likt från dag till dag. Åtminstonne inte så att det är något att räkna med och planera efter.
Ibland är hon hur lugn och nöjd som helst, ibland skriker hon så fort hon inte får vara i famnen. Vissa dagar sover hon knappt någonting, vissa dagar är äter och sover det enda hon gör. Det kan vara jättespännande med nya platser och människor, men det kan också vara så att det bara är hemma som duger. Ibland äter hon mycket, ibland lite, ibland vill hon inte äta "riktig mat" alls utan bara ha bröstmjölk. Man får helt enkelt vara lyhörd för hennes behov och prova sig fram till vad hon vill varje stund, varje dag.
Samtidigt har det varit skönt att inte ha något schema att följa. Jag har kunnat flänga runt som jag vill, Ronja har fått hänga med och när jag märkt att hon behövt äta eller sova har hon fått göra det där och då. Det har varit en av de stora fördelarna med att amma, man har alltid hennes mat med sig och redo!
Nu när Ronja äter mer och mer mat (som behöver tas med och värmas) fungerar det sämre. Det är dessutom svårare att både amma henne och få henne att somna bland folk nu ärn det var tidigare eftersom hon är så nyfiken på allt som händer runt omkring. Jag har försökt undvika rutiner lite gran eftersom jag inte vill bli fast i att behöva vara hemma vissa tider eller så. Jag tänkte att om vi är på olika ställen varje dag så lär sig Ronja att bli flexibel. Kanske är det därför det har funkat så pass bra hittills? Å andra sidan kanske det skulle bli lättare för henne att äta och sova på främmande platser om jag ser till att tiderna är desamma varje dag?
En sak som har gjort det svårt att ha en rytm är att Ronja vill dia inte bara när hon är hungrig utan också i olika återkommande situtioner:
- efter att hon har badat
- när hon fått hicka
- om hon blir väldigt rädd/ledsen
- om hon är trött + blir lite rädd/ledsen
- när hon ska somna
- när hon har vaknat
- när vi varit ute och kommer hem
- om jag varit borta och kommer tillbaka
Den senaste månaden har fler och fler av de här situationerna börjat passera utan att Ronja visat tecken på att hon vill ha bröstet. Jag trodde att det var något vi skulle bli tvugna att lära henne att vänja sig av med, men vi har inte gjort något speciellt över huvud taget. Hon har nog bara börjat växa ifrån det beteendet. Självklart använder hon fortfarande bröstsugandet som tröst och trygghet, men inte lika ofta som förut. Och i takt rmed att vi hittar andra sätt att tillfredsställa det behovet kommer det också att bli lättare att skapa regelbundna amningsvanor. Vilket i sin tur, tänker jag, går lättare att byta ut mot egelbundna matvanor.
Vad gäller matvanor har vi ännu inte lyckats få till rutinen att vi sitter tillsammans och äter. Åtminstonne inte varje gång. Till och med Jimmy, som brukar tycka att det är för tråkigt att äta utan att samtidigt kolla på någon serie/film/video, vill hellre äta med Ronja och mig ibland. Jag vet inte hur stor roll det spelar för Ronja nu när hon är så här liten, men ju förr vi börjar desto bättre, tänker jag. De gånger vi äter på olika tider låter jag henne i alla fall smaka lite på min mat, om det är lämpligt.
Om det var därför eller om vi bara hade tur är omöjligt att veta, men Ronja lärde sig på bara några veckor att bara väcka oss för att äta, eller enstaka gånger blöjbyte eller tröst. Strax inan två måader började hon sova hela nätter och det gör hon fortfarande nästan varje natt.
En förändring som vi gjort de senaste veckorna är att försöka vänja Ronja av med att amma på kvällarna för att somna. Jag ska nämligen börja jobba i januari och då behöver hon ju kunna somna utan mig. Först tänkte jag att det var onödigt eftersom jag ändå kommer att vara hemma varje kväll när hon ska somna, men sedan kom jag på att hon behöver ju sova middag på dagarna också...
Jag ammar henne tills hon somnar (precis som jag gjort innan), men i stället för att lägga henne i sängen väcker jag henne försiktigt, lägger henne sedan i sängen och klappar/vyssjar tills hon somnar där. Om hon blir ledsen tar jag upp henne i famnen och lugnar henne en stund eller låter henne somna i famnen. Vill hon ha bröstet igen så får hon det, men somnar hon så väcker jag henne igen och så fortsätter vi. Det har gått över förväntan! I början tog det flera timmar varje gång. Nu tar det ibland flera timmar och ibland bara en liten stund.
Nästa steg är att hon ska kunna somna med Jimmy vid sängen eller i Jimmys famn. Det har bara lyckats en gång hittills. (Till slut är förståss målet att hon ska kunna somna i sängen och inte behöva vara i famnen för att somna alls, men det behöver vi inte uppnå innan Jimmys tar över som föräldraledig.)
Vi försöker också göra en liten "godnatt-rutin" med pyjamas, godnattsaga och mys innan det är dags för sängen. Men precis som med matrutinerna fungerar det inte riktigt än. Ibland vill Ronja bara böka runt och gallskrika hellre än att lyssna på godnattsaga. Ibland somnar hon i soffan innan man hunnit få på henne pyjamasen. Och ibland har vi med henne på scoutmöte, hem till kompisar eller på kalas och kommer hem för sent för att hinna göra något annat än att lägga henne direkt när vi kommer hem. Men det kommer nog så småningom det med.
Sammanfattningsvis har Ronja inte så mycket rutiner i sitt liv. Det finns både för- och nackdelar med det, men vi håler på att införa lite mer regelbundna vanor. Jag tror att det blir lättare för både henne och oss. Samtidigt tycker jag inte att man ska ta för alvarligt på vikten av rutiner. Jag vill inte behöva säga nej till möten och aktiviteter bara för att Ronja behöver äta eller sova på en viss tid. Jag vill inte heller, om det kan undvikas, att det blir så att antingen jag eller Jimmy kommer eftersom den andra måste vara hemma med Ronja. Så långt det går vill jag att vi ska kunna ha med henne och fortsätta göra det vi vill. Det gäller att skapa rutiner som underlättar livet, inte rutiner som inskränker ens frihet!
Ibland är hon hur lugn och nöjd som helst, ibland skriker hon så fort hon inte får vara i famnen. Vissa dagar sover hon knappt någonting, vissa dagar är äter och sover det enda hon gör. Det kan vara jättespännande med nya platser och människor, men det kan också vara så att det bara är hemma som duger. Ibland äter hon mycket, ibland lite, ibland vill hon inte äta "riktig mat" alls utan bara ha bröstmjölk. Man får helt enkelt vara lyhörd för hennes behov och prova sig fram till vad hon vill varje stund, varje dag.
Fördelar och nackdelar
Det finns goda och dåliga sidor med allt. Att ha en välkänd rytm gör det lättare att planera. Jag har fått förlita mig på tur (och försökt låtaRonja äta och sova extra mycket innan) när jag varit på anställningsintervjuer och möten. Det hade varit lättera om man vetat i förväg att Ronja till exempel sover vissa tidpunkter varje dag, men så är det inte. Det kan också vara lite mer vilsamt med förutsägbarhet i tillvaron än att hela tiden behöva vara beredd på vad som helst.Samtidigt har det varit skönt att inte ha något schema att följa. Jag har kunnat flänga runt som jag vill, Ronja har fått hänga med och när jag märkt att hon behövt äta eller sova har hon fått göra det där och då. Det har varit en av de stora fördelarna med att amma, man har alltid hennes mat med sig och redo!
Nu när Ronja äter mer och mer mat (som behöver tas med och värmas) fungerar det sämre. Det är dessutom svårare att både amma henne och få henne att somna bland folk nu ärn det var tidigare eftersom hon är så nyfiken på allt som händer runt omkring. Jag har försökt undvika rutiner lite gran eftersom jag inte vill bli fast i att behöva vara hemma vissa tider eller så. Jag tänkte att om vi är på olika ställen varje dag så lär sig Ronja att bli flexibel. Kanske är det därför det har funkat så pass bra hittills? Å andra sidan kanske det skulle bli lättare för henne att äta och sova på främmande platser om jag ser till att tiderna är desamma varje dag?
Mat
Nu när Ronja har börjat äta små "måltider" 4 gånger om dagen försöker jag lägga dem på ungefär samma tider: 8, 12, 16 och 20. På det sättet blir dagen åtminstonne lite inrutad. Det kan dock variera både en och två timmar ibland. Dels för att Ronja ibland sover när det egentligen "är dags" för mat, eller verkar hungrig tidigare, eller inte vill ha just då. Dels för att vi ibland är iväg någonstans eller har folk på besök eller jag hellre skjuter på det av någon annan anledning. Självklart får hon mat (eller mjölk) om hon verkar hungrig, men jag tänker faktiskt inte binda upp hela livet bara för att hon ska få det på exakt samma tidpunkt varje dag, även om det kanske egentligen hade varit det allra bästa för henne.En sak som har gjort det svårt att ha en rytm är att Ronja vill dia inte bara när hon är hungrig utan också i olika återkommande situtioner:
- efter att hon har badat
- när hon fått hicka
- om hon blir väldigt rädd/ledsen
- om hon är trött + blir lite rädd/ledsen
- när hon ska somna
- när hon har vaknat
- när vi varit ute och kommer hem
- om jag varit borta och kommer tillbaka
Den senaste månaden har fler och fler av de här situationerna börjat passera utan att Ronja visat tecken på att hon vill ha bröstet. Jag trodde att det var något vi skulle bli tvugna att lära henne att vänja sig av med, men vi har inte gjort något speciellt över huvud taget. Hon har nog bara börjat växa ifrån det beteendet. Självklart använder hon fortfarande bröstsugandet som tröst och trygghet, men inte lika ofta som förut. Och i takt rmed att vi hittar andra sätt att tillfredsställa det behovet kommer det också att bli lättare att skapa regelbundna amningsvanor. Vilket i sin tur, tänker jag, går lättare att byta ut mot egelbundna matvanor.
Vad gäller matvanor har vi ännu inte lyckats få till rutinen att vi sitter tillsammans och äter. Åtminstonne inte varje gång. Till och med Jimmy, som brukar tycka att det är för tråkigt att äta utan att samtidigt kolla på någon serie/film/video, vill hellre äta med Ronja och mig ibland. Jag vet inte hur stor roll det spelar för Ronja nu när hon är så här liten, men ju förr vi börjar desto bättre, tänker jag. De gånger vi äter på olika tider låter jag henne i alla fall smaka lite på min mat, om det är lämpligt.
Sömn
Ett tips vi fick innan Ronja föddes var att tidigt lära henne skilladen på natt och dag. Det var också något som vi jobbade med redan från början. Vi såg till att det var ljus, ljud och rörelse på dagen och tyst, mörkt och stilla på natten. Eftersom Ronja föddes i maj innebar det att vi de första månaderna fick ha tjocka gardiner för sovrumsfönstret på nätterna. Vi tände till exempel inte badrumslampan när vi skulle byta blöja på nätterna, utan kökslampan, så att det bara kom in ett svagt ljus i badrummet. Och vi såg till att det inte var för tyst på dagarna genom att prata eller ha TV:n på, även om Ronja sov. När Ronja var vaken om nätterna var det mys, vaggning och andra lugna aktiviteter som gällde, inget lek och bus.Om det var därför eller om vi bara hade tur är omöjligt att veta, men Ronja lärde sig på bara några veckor att bara väcka oss för att äta, eller enstaka gånger blöjbyte eller tröst. Strax inan två måader började hon sova hela nätter och det gör hon fortfarande nästan varje natt.
En förändring som vi gjort de senaste veckorna är att försöka vänja Ronja av med att amma på kvällarna för att somna. Jag ska nämligen börja jobba i januari och då behöver hon ju kunna somna utan mig. Först tänkte jag att det var onödigt eftersom jag ändå kommer att vara hemma varje kväll när hon ska somna, men sedan kom jag på att hon behöver ju sova middag på dagarna också...
Jag ammar henne tills hon somnar (precis som jag gjort innan), men i stället för att lägga henne i sängen väcker jag henne försiktigt, lägger henne sedan i sängen och klappar/vyssjar tills hon somnar där. Om hon blir ledsen tar jag upp henne i famnen och lugnar henne en stund eller låter henne somna i famnen. Vill hon ha bröstet igen så får hon det, men somnar hon så väcker jag henne igen och så fortsätter vi. Det har gått över förväntan! I början tog det flera timmar varje gång. Nu tar det ibland flera timmar och ibland bara en liten stund.
Nästa steg är att hon ska kunna somna med Jimmy vid sängen eller i Jimmys famn. Det har bara lyckats en gång hittills. (Till slut är förståss målet att hon ska kunna somna i sängen och inte behöva vara i famnen för att somna alls, men det behöver vi inte uppnå innan Jimmys tar över som föräldraledig.)
Vi försöker också göra en liten "godnatt-rutin" med pyjamas, godnattsaga och mys innan det är dags för sängen. Men precis som med matrutinerna fungerar det inte riktigt än. Ibland vill Ronja bara böka runt och gallskrika hellre än att lyssna på godnattsaga. Ibland somnar hon i soffan innan man hunnit få på henne pyjamasen. Och ibland har vi med henne på scoutmöte, hem till kompisar eller på kalas och kommer hem för sent för att hinna göra något annat än att lägga henne direkt när vi kommer hem. Men det kommer nog så småningom det med.
Sammanfattningsvis har Ronja inte så mycket rutiner i sitt liv. Det finns både för- och nackdelar med det, men vi håler på att införa lite mer regelbundna vanor. Jag tror att det blir lättare för både henne och oss. Samtidigt tycker jag inte att man ska ta för alvarligt på vikten av rutiner. Jag vill inte behöva säga nej till möten och aktiviteter bara för att Ronja behöver äta eller sova på en viss tid. Jag vill inte heller, om det kan undvikas, att det blir så att antingen jag eller Jimmy kommer eftersom den andra måste vara hemma med Ronja. Så långt det går vill jag att vi ska kunna ha med henne och fortsätta göra det vi vill. Det gäller att skapa rutiner som underlättar livet, inte rutiner som inskränker ens frihet!
Kommentarer
Skicka en kommentar