Donera bröstmjölk
Igår anmälde jag mig som givare av bröstmjölk - igen. Jag gjorde samma sak när jag ammade Ronja. Jag har ju inte kunnat lämna blod under tiden jag var gravid och kommer nog inte kunna göra det på ett tag heller med tanke på hur mycket blod jag förlorade, så det känns fint att kunna bidra med något annat i stället. Och vem vill inte bidra till att rädda för tidigt födda barn om man kan?
Efter lite ifyllda papper, ett blodprov och prov på mjölken blir man godkänd som givare och kan lämna så mycket eller lite mjölk man vill mot en liten summa pengar. Man får också möjlighet att låna en bröstpump utan kostnad under tiden man ger mjölk.
Under 1900-talets början fanns på många håll i Sverige så kallade mjölkdroppar - inrättningar som med hjälp av donerade pengar tillhandahöll steriliserade och standardiserade komjölksblandningar åt barn under ett år "från meddellösa familjer" där modern enligt läkare "är oduglig som amma". Med början 1920 omvandlades dessa mjölkdroppar successivt till dagens barnavårdcentraler.
Mödrar som inte kunnat amma sina barn - på grund av för tidig födsel, sjukdom, död i barnasäng eller att de tvingats arbeta långa timmar ifrån barnet - har i alla tider gett sina barn annan föda. Olika blandningar av komjölk (eller i andra delar av världen mjölk från andra djur) och vällingar på olika sädesslag hör till det vanliga, och det gör naturligtvis även bröstmjölk från en annan mamma.
Vad som har ansetts bäst har varierat genom åren, vilket blev tydligt inte minst när jag tittade igenom min samling gamla böcker. I "Mammas när var hur" utgiven 1956 förordas en blandning av 4 deciliter vatten, 4 deciliter komjölk, 8 teskedar vetemjöl och 8 teskedar socker. per dag som substitut om mamman inte kan amma själv. I "Allmän hälsovårdslära" utgiven 1897 pekas däremot all typ av "artificiell föda" ut som kraftigt bidragande till barnadödligheten av professor Ernst Alquist.
Idag finns ju betydligt bättre mjölkersättningsprodukter. Men fortfarande 2020 är alltså modersmjölk nyttigare än mjölkersättning för de minsta och svårast sjuka barnen.
Vill du donnera bröstmjölk finns en lista över Sveriges mjölkbanker här. Där står också mer om hur det går till.
Efter lite ifyllda papper, ett blodprov och prov på mjölken blir man godkänd som givare och kan lämna så mycket eller lite mjölk man vill mot en liten summa pengar. Man får också möjlighet att låna en bröstpump utan kostnad under tiden man ger mjölk.
Under 1900-talets början fanns på många håll i Sverige så kallade mjölkdroppar - inrättningar som med hjälp av donerade pengar tillhandahöll steriliserade och standardiserade komjölksblandningar åt barn under ett år "från meddellösa familjer" där modern enligt läkare "är oduglig som amma". Med början 1920 omvandlades dessa mjölkdroppar successivt till dagens barnavårdcentraler.
Mödrar som inte kunnat amma sina barn - på grund av för tidig födsel, sjukdom, död i barnasäng eller att de tvingats arbeta långa timmar ifrån barnet - har i alla tider gett sina barn annan föda. Olika blandningar av komjölk (eller i andra delar av världen mjölk från andra djur) och vällingar på olika sädesslag hör till det vanliga, och det gör naturligtvis även bröstmjölk från en annan mamma.
Vad som har ansetts bäst har varierat genom åren, vilket blev tydligt inte minst när jag tittade igenom min samling gamla böcker. I "Mammas när var hur" utgiven 1956 förordas en blandning av 4 deciliter vatten, 4 deciliter komjölk, 8 teskedar vetemjöl och 8 teskedar socker. per dag som substitut om mamman inte kan amma själv. I "Allmän hälsovårdslära" utgiven 1897 pekas däremot all typ av "artificiell föda" ut som kraftigt bidragande till barnadödligheten av professor Ernst Alquist.
Idag finns ju betydligt bättre mjölkersättningsprodukter. Men fortfarande 2020 är alltså modersmjölk nyttigare än mjölkersättning för de minsta och svårast sjuka barnen.
Vill du donnera bröstmjölk finns en lista över Sveriges mjölkbanker här. Där står också mer om hur det går till.
Kommentarer
Skicka en kommentar