Första stegen
Nu har Ronja på allvar börjat ta enstaka steg utan att hålla sig i något. Det var flera veckor sedan hon gjorde det första gången men det är först nu hon gör det ofta - flera gånger om dagen. Det är så roligt att se! Jag är så stolt! Egentligen blir jag lika stolt över alla små framsteg hon gör, som att hon kan sitta på en stol själv, blir bättre och bättre på att spetsa matbitar med gaffel eller vet var näsan sitter och (om hon är på det humöret) pekar när man frågar. Folk som inte är vana vid barn kan dock ha lite svårt att relatera till det medan alla förstår att det är ett stort utvecklingssteg att lära sig gå. När jag nyligen hade blivit mamma fick jag rådet av flera olika personer att noga skriva upp och dokumentera alla utvecklingssteg. Allt sådant är något man vill komma ihåg men ändå glömmer man så fort. Det stämmer verkligen! Trots att jag har försökt spara minnen, tagit massor med foton, skrivit upp på olika ställen, börjat på ett fotoalbum, delat en del på face...